Allt verkligt liv är möte – olika sätt att kommunicera

”Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar.” (Lpfö 98 rev. 2010, s. 5)

Carlsson* beskriver att vid de punkter som man som pedagog i förskolan upplever att man inte når fram till ett barn, behöver man ställa sig frågan ”vad kan vi göra?” Kanske kommer man fram till att verksamheten behöver bli bättre på att använda AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation). Inom AKK finns det olika inriktningar, som till exempel GAKK. ”Grafisk AKK, GAKK, innebär användandet av grafiska/visuella föremål eller symboler i kommunikativt syfte” (Heister Trygg 2005, s. 17) och TAKK (Tecken som Alternativ  och kompletterande kommunikation).

Carlsson* poängterar att det är en mänsklig rättighet att kommunicera. ”Alla kan inte tala, men alla kan kommunicera”. För att något skall bli kommunikation behövs en mottagare och en sändare, det vill säga att det sker ett gemensamt givande och motagande av tankar. Med hjälp av Till exempel TAKK kan barn i kommunikationssvårigheter få stöd att utrycka sig och förstå i tidig ålder, vilket i sin tur innebär att det är mycket lättare för dem att sedan erövra talspråket.

Vad kan det då innebära att använda sig av TAKK i förskolans verksamhet? Jag som förskollärarstundent kan lätt uppleva en otillräcklighet vad det kommer till mina kunskaper om TAKK och specialpedagogik generellt, då vi läste specialpedagogik under en  kort period. jag upplevde att fokus låg på förhållningssätt och att vi inte fick tillräckligt mycket praktisk kunskap vad det gäller just Alternativ kompletterande kommunikation. Därför var det väldigt lärorikt att ha workshops i det ämnet. Då blev det tydligt att internet har väldigt många bra hjälpmedel, för att lära sig kommunicera genom TAKK. Ett sånt hjälpmedel kan tillexempel vara: http://www.ritadetecken.se/download där man kan ladda ner ritade tecken och skriva ut gratis. under Workshopen fick jag även insikt i att det alltid är bra att ha Tecken som stöd, sida vid sida med skrivalfabetet. Detta för att synligöra för barnen att det finns många olika sätt att kommunicera på. Genom att integrera tecken som stöd, är också verksamheten redo när det kommer ett barn som behöver AKK.

Att använda sig av Tecken som stöd, innebär inte att man som pedagog måste kunna alla tecken på en gång, utan man kan lära sig tillsammans med barnen på förskolan, menar Carlsson*.  Kanske det kan vara klokt att börja med tecken för en specifik situation, som tillexempel fruktstunden, och sedan utveckla kommunikationen efterhand. På så vis kan barnen själva vara med i processen att hitta nya ord att kommunicera genom, något som är språkutvecklande för alla barn i barngruppen.

http://papunet.net kan man göra bildscheman som stöd för barn och pedagoger att kommunicera och att förstå.  Jag testade att göra ett eget bildschema över Varbergs Fästnings historia, med hjälp av det länkade verktyget. Jag fick då ideer om att verktyget även skulle kunna användas för att göra bildsagor i förskolan.

stöd

Bildscheman över vardagens händelser kan hjälpa barnen att få ett sammanhang. Klicka på den här länken för att få se ett exempel på hur ett sådant bildschema kan se ut: http://images.slideplayer.se/9/2616939/slides/slide_8.jpg

Genom att få insikt i att det finns så mycket bra hjälpmedel för läsplattor, paddor och så känns det inte längre svårt, utan inspirerande att skapa en verksamhet som är anpassad efter varje barns behov att kommunicera. Här blir det tydligt att till exempel läsplattor kan vara ett viktigt redskap i verksamheten. Min erfarenhet från förskolans värld säger mig dock att det är lätt att tro att de bara kan användas till förströelse. Men jag tror att om de verktyg som finns blir mer kända, kommer läsplattor och ”paddors” varande i förskolan kunna skapa fler möjligheter till möte.  Jag avslutar med en bildanteckning från min loggbok:

wpid-2015-01-12-11.48.29.jpg.jpeg

Fotnot

*Carlsson, Camilla ”kommunikation utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv” Campus Varberg 150205

Refrenser:

Heister Trygg, Boel (2005). GAKK: grafisk AKK : om saker, bilder och symboler som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK)

Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Elektronisk resurs]. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/30905

Portfoliomål:

”Kursens samtliga ämnesområden, VFU och studiebesök ska synligöras/dokumenteras och kopplas till några av kursplanens mål samt kurslitteratur/relevant forskning och aktuell läroplan, Lpfö98 (rev.2010) och/eller Lgr11.”

Kursmål:

”tillämpa, motivera ock kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling”

Annonser

Om verktygsbandet

Med kreativiteten som drivkraft rör jag mig mitt i tankarna om pedagogiken
Det här inlägget postades i specialpedagogik och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s